Forum

En liten förklaring om vad som ingår i termen DOC. DOC står för Dissolved Organic Carbon. DOC är en delparameter av TOC (Total Organiskt Kol) Den andra delen av TOC är POC (Particulate Organic Carbon) Nämnas skall att Triton ger TOC - inte DOC   En skiljelinje mellan DOC och POC brukar anges vara en storlek runt 0.2 µm samt att DOC har både en fettälskande samt en vattenälskande sida. Det finns dock molekyler som bara är lipida (fetälskande) som räknas till DOC på grund av sin ringa storlek   DOC är "frukt" parameter - med det menar jag en samlingsbeteckning.   Denna fruktparameter består sedan av två huvuddelar.   1) En för bakterierna lättnedbrytbar del (de bryter ner den för att få organiskt kol - en del går till biomassa och en del blir CO2). Denna del är den som jag brukar nämna som labil eller snabb organisk kolkälla (labil/snabb DOC). Det är den som framförallt pelagiska marina bakterier men även troligtvis även bentiska marina bakterier kan använda som extern organisk kolkälla. Till denna del räknas alkohol, socker. aminosyror (som även innehåller kväve men inte normalt fosfor). ättika med mera. Gemensamt är att de bryts ner lätt av bakterier. Denna del brukas mätas med en parameter som heter BODx (Biologisk Oxygen Demand och x står för antal dagar) I korthet så mäter man syrgas dag 0 och dag x (I Sverige oftast dag 7 - BOD7). Skillnaden mellan dessa är då BODx i mg/L Ju högre - desto högre halt av lättnedbrytbart DOC och POC fanns i vattnet.   2) En för bakterierna svårnedbrytbar del som i princip det DOC som inte gått att bryta ner för bakterier. En sådan del är de gulämnen som ofta uppträder i våra akvarier  - olika tanniner och humusämnen. Det finns fler som inte syns. I naturliga öppna vatten så består DOC i huvudsak av dessa ej nedbrytbara ämnen eftersom bakterieplankton snabbt förbrukar de lättnedbrytbara delarna av DOC. Över rev och i våra akvarier är troligtvis - åtminstone stundtals - delen lättnedbrytbar DOC lite större men den förbrukas snabbt. Den med tid ökande DOC halten i våra akvarier - speciellt hos oss som inte kör regelbundna vattenbyte - är med säkerhet till absolut största delen - denna svårnedbrytbara DOC.    Vad gäller mitt egna akvarium kan jag nämna att vid den sista ICP-MS analysen hos OCEAMO var mitt SAC254 värde 16,5/m mot ett rekommenderat på mellan 2-8/m. SAC254 är ett relativt sätt att mäta DOC. Jag har alltså mellan 8 till 2 gånger högre DOC än normalakvariet och rekommendationerna.   Jag har inte en Tritonanalys av N-DOC för de sista åren men 14 stycken mellan 2018 och 2022 och jag kör akvariet på samma sätt nu.       OK då har jag ett DOC värde som är fullt tillräckligt för att förse bakterierna med organiskt kol om det var ett tillgängligt DOC - så om denna typ av DOC/TOC skulle vara tillväxtbegränsande för bakterier - så borde jag ha en enorm mängd bakterier i karet. - vänta  - PO4 eller NO3 kan vara begränsande - tror inte det eftersom de ligger på ca 0,5 mg/L PO4 och ca 5 mg/L NO3 och jag kör både GFO och ett separat denitrifikationsfilter där jag tillsätter ca 25 ml 8% vodka om dagen (den kommer inte ut i vattnet - förbrukas i filtret) Och jag vet hut det ser ut med bakterietillväxt i forkmaker om flödet stoppar. Stoppar jag etanoldoseringen så stiger NO3 med ca 3-5 mg/L och dag! Så min höga TOC/DOC halt hjälper inte till i denitrifikationen heller. Det är fel sort DOC helt enkelt     Min  slutsats är att det som vi normalt ser som DOC i våra akvarier är inte organiskt kol som är tillgängligt för bakterierna - det är rester från mineraliseringen. Det går inte att använda förekomsten av denna DOC fraktion som ett argument att akvarium inte är begränsade vad gäller organiskt kol för sin tillväxt. Istället är det så att våra akvarier till största del är kolbegränsade vad gäller lätt nedbrytbara DOC fraktioner   De som vill fördjupa sig i det här rekommenderar jag att läsa artiklarna som tas up här  https://reefs.com/advanced-aquarist/?_author=ken-s-feldman   MVH Lasse      

Ja, det var ju inte så mkt att läsa, det jag hittills funnit är att man inte vet vad fluorid gör (som med många spårelement) men åtminstone som jag misstänkte byggs det in i kalket och gör det starkare.    Ett recept man skulle kunna tillämpa är detta:   1) lös upp 10 gram NaF (Natriumfluorid) i 1000 ml RO vatten (tror det löser 40 gram som mest så man kan höja) 2) 22 ml av denna lösning höjer F med 1mg/l i 100 liter vatten.        

Funderar på om, det inte är som för tänder, kalket kan inkludera lite fluor o göra det starkare? natriumfluorid borde va den bästa tillsatsen. kostar förmodligen ingenting att blanda själv, och då i en mer lämplig konc. Skall luska vidare. 

@Christian JJa, jag tror långt ifrån alla de bakterier som växer till skummas ut. Som du skriver, vi ser dom växa på glaset, tänk då hur många dom inte är på alla sandkorn, som vi inte ser. En mkt liten del av detta tror jag skummas ut. Men, spelar kanske inte så stor roll för så länge bakterien lever så har dom ju att upp N o P från vattnet, vilket var syftet, o därmed gjort det svårare för andra organismer (läs alger, zooxantheller osv) att assimilera på detsamma.  Så jag tror inte att man var sig skall eller kan mixtra med skummare, i praktiken går ju den alltid på max, inte så mkt man kan reglerar där. Men däremot är den nog oerhört viktig för att syresätta men också vädra ut i en situation om man driver bakteritillväxten i högsta laget.     Det är intressant, men jag har i princip aldrig  under mina 35 år i hobbyn(men vi kan räkna bort de första 15, då kunde jag ingenting) behövt kolkälla på allvar för att bemästra N o P. Ibland har jag haft ett "isolerat" N överskott (har varit vanligare i mina system än P överskott). I dessa lägen är ju snarare P begränsande, så en kolkälla skulle då behöva ackompanjeras av po4 tillsats. Då är man ute på lite slak lina, då kvoterna också kan ändras, mätfel o annat. Risky business. I det läget har jag arbetat med att öka på denitrifikationen, dvs selektiv export av bara N. Nitratreaktor, eller som nu "nitratblock". Dessa matas förvisso med kol (är ju tvunget, här räcker absolut inte karets egna produktion då vi har allt koncentrerat på en mkt liten yta, i en reaktor). Oerhört effektivt, och som en liten bonus konsumerar faktiskt nitratreaktorer po4 också, för biomassan ökar betydande, och den assimileringen suger upp po4, i alla fall i början. Jag mätte intressant nog 0 i po4 på utvattnat trots att det var en dedikerad nitratreaktor.    Jonas        

@Thomas SaltDär gör vi lite olika, men ditt råd kan ju absolut funka så länge NO3 inte går i botten, samt att det rådde kolbrist i systemet. Det är ju bara att testa, MEN vara lyhörd för ifall kolkällan inte skulle fungera just då.  Det luriga med kolkälla är ju att man har ju i princip aldrig har en exakt kvot som motsvarar bakteriernas assimilering (konsumption av N o P för sin egna uppbyggnad/celldelning). Så förr eller senare tar ju oftast ngt slut för det andra, dvs ngt ämne blir begränsande. Det är svårt att veta innan och kvoterna kan nog ändra sig på vägen ner också. Blir tex inte kol begränsande så kör man i kol utan effekt (också tveksam till då vad dessa kolkällor kan göra med systemet om dom inte förbrukas....?). Och blir tex N eller P begränsande så nollas endera av dessa vilket man inte vill. Då får man som du skriver dosera tex nitrat. Man måste nog helt enkelt mäta N o P (jag säger dagligen ......) och sen ändrar man sin ordination om så behövs. Som att ronda en patient dagligen , haha. Det jag vill lyfta med tråden är att vi kanske inte reflektoriskt skall ordinera kolkälla, då jag inte tror det är alltid brist på det helt enkelt.  Trial and error funkar, bara man då är snabb med att sätta ut det som ej fungerar.  Håller med om att NDOC inte gett mig så mkt heller, men hittade ju ett historiskt sådant som visade att jag hade rätt så bra med kol i systemet (DOC, ej POC då det var filtrerat), samt dessutom en kvot i linje med bakteriernas.    Mvh Jonas