Att använda RODI vatten eller kranvatten när till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undesökningar är dpck inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda direkt för att blanda saltvatten me undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut s¨började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si in i akvariet
Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket. Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till fyllningern av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse
Makroämnen
Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat
Spårämnen
Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem.
Oönskade ämnen
Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket
Sen kommer vi till näringsämnena
Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet.
Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används
MVH Lasse
Av
Lasse, · Postat
