Vi börjar med utgångsläget. Vi har ett vatten som står i jämnvikt med luftens CO2. CO2 rör sig inte i ngn riktning över ytan. Nu bildas CO2 i karet på grund av cellandning (fisk, bakterier, andra djur). Och ja, den av cellandningen nu bildade CO2 kommer ifrån tillfört organiskt kol. Säg nu att fotosyntesen går såpass långsamt (för lite alger, inte så mkt ljus, för lite N,P) så all den nybildade CO2 tas ej upp av fotosyntesen. Det betyder att direkt så kommer CO2 halten i karet överstiga jämnviktspunkten och viss CO2 kommer avgå till luften. Således kommer inte 100% av från början tillförd organiskt kol stanna kvar i systemet utan 100-x%. Karet kommer fortfarande öka sin biomassa över tid, men bara ngt långsammare. Hade vi omvänt haft massor med alger, så all CO2 som produceras av cellandningen tas upp av fotosyntesen, ja då stannar ju allt kol kvar som vi än gång tillförde via maten, fast som biomassa i alger, zooxantheller osv. Detta leder till att CO2 sjunker under jämnvikten och karet drar ner CO2 från luften.
I båda fallen kommer vi behålla viss del eller hela delen av tillfört organiskt kol, beroende på algmassa, ljusmängd osv. Vad spelar det för roll, karet bara bygger upp sin biomassa med olika hastighet.
Vi måste givetvis tillföra ny mat hela tiden om vi vill att det skall växa, men hur många % som behålls av kolet spelar ju ingen roll. Gällande huvudfrågan finns det ju faktiskt en koppling, för den handlar också om ett rev tillför eller avger kol totalt sett. Och enligt forskarna så är det olika på olika rev, där ett rev med mkt alger tenderar att behålla allt kol samt ta upp från atmosfären, och det omvända på rev med lite alger, således i enlighet med de 2 scenarior jag beskrev ovan. Mitt kar i exempel 1 tillför CO2 till luften (från början kommandes från mat) och i det andra scenariot tar karet upp CO2 och bidrar till en "kolsänka", tack vare fotosyntesen.
Inte heller jag har ngt mer att tillägga.
/Jonas
Av
jonasroman, · Postat
